5 Things I ♥ about New Girl

Jag är absolut totalkär i New Girl. När den började kollade jag två avsnitt, men tyckte inte den var så bra. En vacker dag på gymmet kom det reklam på tvn om serien och Geekredaktionens andra halva (TinA) började asgarva. Jag undrade vad fan det är hon håller på med, för det ser inte så himla normalt ut, när hon satt på sin motionscykel och höll på skratta ihjäl sig. Så vänder hon sig och säger till mig: DET ÄR JU DUU! DET ÄR DU SOM ÄR HON JESS I NEW GIRL! Och så vände hon sig, fortsatte skratta som en galning och cykla vidare. 

Så jag blev ju lite fundersam. Vadå jag? På vilket sätt? Så jag gick hem och började kolla på serien från början - och den blir ju faktiskt bättre ju mer man kollar på den. Och på vilket sätt är jag som Jess? Förmodligen är jag väl lika konstig, rolig och aningen deprimerad och vad annat var det nu som TinA sa att jag var... Dock så kan jag hålla mig från att sjunga egna improviserade låtar - när jag är bland folk. 

Så nu tänkte jag ge er 5 orsaker varför ni också borde kolla på New Girl:

1. Zooey Deschanel. För hon är typ världens gulligaste och konstigaste skådis ever. Och rolig. Och visste ni förresten att hon sjunger som en ängel?

2. Schmidt, spelad av Max Greenfield. Han är sliskig och asskum och full av sig själv. Så jävla rolig människa att skratta åt. Inte skratta med honom, utan åt honom. 

3. Nick, spelad av Jake Johnson. En 30-årig bartender, som blivit dumpad av sin flickvän som behandlat honom som skit. Så bitter, så sarkastisk och så deprimerad och lite naiv (och vill ha sitt dåliga ex tillbaka ändå.) Men ändå rätt så skön kille. 

4. Inget inspelat skratt. Inget alls. Gud, vad jag hatar inspelat skratt i komediserier. Det är liksom som man underskattar publiken: Så du inte behöver tänka, så berättar vi när de "roliga" skämten kommer. För det kan ni ju inte lista ut själva. För ni är så jävla dumma. Nnnnngggghhh. 

5. Känslan av vänskap som Jess och killarna har. JAG VILL OCKSÅ VARA MED! Jag vill också ha en bunt roliga, konstiga människor som jag delar lägenhet med och som man kan ha askul med! Någon som vill flytta ihop med mig i en gigantisk lägenhet och ha asroligt? OBS! Endast roliga människor, tråkiga människor kan inte ha roligt. Maila mig på geekwonderland@gmail.com ifall du är intresserad. Höhöhö. 

♥ Marianne

Translation: 5 Things I love about New Girl? Zooey - because she's awesome - and cute. Schmidt - because he's just to weird and disgusting. Nick - because he's so pathetic yet sarcastic, and quite a nice guy. There's no background laughs in the series - I just hate that. And that feeling of friendship. Which makes me want to live with Jess and the guys. Or move together with great and cool people and have the greatest room mates ever!

Veckans spel: WoW: Mists of Pandaria

Jag var en av de som hade loggat in i servern Kazzak i spelet ca trekvart innan klockan närmade sig 00.00, datum 25/9. Jag spelade lite på min undead innan jag vid tolvtiden loggade ut från den "gubben" och fixade en ny: ras: Pandaren, klass Monk. Medan tre vänner plus kusin inte lyckades logga in på spelet eller blev disconnectade om och om igen, spelade jag på och trängdes med minst 30-40 andra pandarens (andra lyckliga spelare). Eftersom många av dom saknar ett par hjärnceller, så skulle de såklart påpeka detta faktum "så jävla många pandor det är här!". 

Jag tjötar med min kusin på Skype medan vi är ivriga och har mungiporna långt bak i nacken. Jag är så exalterad att kusinen säger att jag flåsar alldeles för mycket i micen. Småkonversationer oss emellan.

Jag - Chi? Vafan är chi? 
Kusin - Det är...
Jag - Jo, jag vet att man skulle lära sig hundra miljoner grejer för att inte känna hat. 
Jag köpte senaste WoW-tidningen och har minsann läst på om MoP.

- Ursäkta mig, men jag försöker älska en padda här. 
Nånting jag tydligen säger medan aggressiva apjävlar hoppar på min pandarens rygg. 
- Ge mig dina pengar. En koppar? Din snåle fan. 
Nånting jag tydligen säger när jag ska loota en före detta aggressiv apjävel som har varit på min pandarens rygg. 

Jag - Apor överallt! Jag blir arg!
Kusin - Ja, jag höll på att säga att du är ju i Kina nu. 

- Alltså det är verkligen apor överallt! Jag har aldrig hatat apor så mycket innan! 

- Ja, det är Huo, hejdå. 
Två monks frågar om en guldig uggla som följer mig är Huo. Klart jag svarar dom. 

Jag kom i alla fall till level 5 innan jag blev disconnectad. *gråter* Efter två timmar är jag level 9 och min chi har minsann inte blivit bättre. Hatet mot aporna alltså... Herregud. Jag hade dessutom dött två gånger på grund av dem. Till slut kom jag till det stadiet som har gjort just rasen pandaren speciell. Man får vid lvl 10 välja sida: Horde eller Alliance. I de andra raserna måste du välja sida redan när du skapar din "gubbe". Självklart körde jag på Horde. Man är ju inte fjollig, liksom. 

Vad tyckte jag nu om spelet de första fyra timmarna jag spelade det? 

Jag tyckte om det en hel del. Det är inget märkvärdigt att vara just pandaren förutom att man kommer till ett helt nytt ställe i världen Azeroth. Klassen monk däremot var fett kul och då ska ni veta att jag är en sån som föredrar att stå på avstånd och kasta mina spells och låta min voidwalker få ta smällarna av både mobs och boss. Som monk kan du dunka en apjäkel med Fists of fury och det tyckte jag mucho om. Jag kommer lätt fortsätta spela det och jag ångrar inte en krona. 

Veckans film: The Human Centipede

The Human Centipede. Äcklig - they said. Kolla den inte ensam - they said. Blabla äcklig fyy usch vilken hemsk film - they said.


Jag hade svårt att somna häromdagen, när jag befann mig i den perfekta stormen någonstans i mitten av Östersjön. Så jag tänkte att jag lika väl kunde kolla på en film. Och det fick bli The Human Centipede - för, nå jag är väl den sista på universum som inte hade sett den. 

För när jag fick veta vad filmen egentligen går ut på - att en smått galen (...) tysk kirurg vill göra en människo-tusenfoting (only in Germany.. eller hur?) Alltså sy ihop tre personer, så de delar tarmar... och ja, ni fattar väl utan att jag behöver gå in på detaljnivå? Asbra idé, ELLER HUR? 

Nå. Vad kan man säga av filmen egentligen då? Förutom att jag störde mig helt sjukt mycket på vilka dåliga skådisar som var med. Till och med jag hade varit bättre och jag är typ sämre än detta. Visst filmen var väl lite äcklig (dock är jag inte helt säker, om det var stormen eller filmen som orsakade mitt illamående.. eller räkmackan jag åt.) men den var inte läskig - och borde inte få kallas för skräck, bara en jävligt konstig och äcklig film. 

Ne, ganska så ovärd film faktiskt. Nästan så jag hellre skulle kolla en romantisk komedi. Och ni som känner mig, vet att de filmerna inte står högst uppe på min to-watch-list. Och ja, det gick hur bra som helst att kolla filmen själv. Inte ett dugg överraskad över att filmen har sämst betyg på imdb - 4.6/10

Har du sett filmen? Vad tyckte du då? 

En sak jag bara måste fråga. Alltså. Vem. Har. Kommit. På. Idén. Till. Filmen? Vaknade denna person på en vacker solig dag och ba: Åh! Nu har jag min filmidé! Jag ska skriva ett manus om en tysk galen kirurg (för det är alltid tyskar som är galnast!) som hatar människor, som ska sy ihop tre personer till en mänsklig tusenfoting. That's it people! I'm gonna win an Oscar! 

Eh. No. Jag kan bara säga att jag inte vill ha det som han har tagit när han kom på den idén. 

♥ Marianne

Translation: The Human Centipede - why does movies like this always take place in Germany? 

Dagens Geek-accessoar: Care Bears-hörlurar

Trodde ni jag gick omkring med vanliga tråkiga hörlurar till min iPod? Guess again! Dessa Care Bears-hörlurar är köpta på Cyber Shop i Helsingfors. De kanske inte har världens bästa ljudkvalité, men vad fan - de är ascoola i alla fall! 

♥ Marianne

Translation: I just looove my Care Bear earphones. They may suck, but they're awsum!

Veckans Wantsies: WoW T-shirts

Jag fann de här godheterna på Bytelove.se. Ett gäng t-shirts som jag mer än gärna hade hängt upp fint och prydligt i garderoben, tagit fram då och då för att damma av eller bara le lite fånigt för att jag äger dem. Just dessa trycken tycker jag är roliga och rätt klockrena. 

Det finns andra grejer man kan beställa från den sidan. Sugen?

Random pics: evil cats

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Geek week: Emmy-galan och iPhone 5

Geekredaktionen ♥ denna veckan:
♥ SkullCandy låter nu sina kunder få välja färg själv på vissa delar av hörlurarna. Här är sidan om du är sugen! ♥ Idag är det Emmy-galan! Vilka serier och skådisar, samt direktörer får tv-seriernas Oscar-statyen Emmy? Vi hoppas självklart att speciellt The Big Bang Theory och speciellt Jim Parsons kammar hem några priser. Vi hejar även på folket bakom Mad Men, Game of Thrones och American Horror Story, heh. Vi får se vem som tar hem priserna. Vi har absolut ingen aning om Emmy-galan sänds på tv här i Norden, kanske det går att streama. ♥ iPhone 5 har släppts! ♥ Call of Duty: Black ops släpps nu för mac-datorer den 27e september. ♥ Om två dagar kommer Tina låsa in sig när Mists of Pandaria har kommit i hennes ägo ♥

Geekredaktionen ♥ inte:
• Det har kommit en varning från den tyska regeringen om att webbläsaren Internet Explorer inte är så himla säkert. Hackare kan använda sig av buggen för att ta kontrollen över din dator. Det finns säkerhetshål i alla webbläsare, men just Explorer verkar inte lika säkert som de andra. 
• Facebook har tydligen börjat fråga runt vissa av sina användare om nån specifik "vän" har sitt riktiga namn på sajten. 
• Ägare till nya iPhone 5 är tydligen redan missnöjda med sin pryl. Bland annat ska repor redan ha dykt upp, och det vet vi ju alla att man är ju mer noggrann och försiktig med en splitterny telefon än man skulle vara med sitt liv. Så vi kan nog inte skylla på ägarna. För att inte tala om Mapen i nya iOS 6... 

Glöm inte berätta för oss vilka inlägg/dagar ni uppskattar mest här på Geeky Wonderland. Det är bara att klicka på pollen här till höger. :)

Top 5: Värdelösa vardagliga saker

1. Konsvervöppnare från IKEA. De borde sälja den med en manual eller något, så att man vet hur man ska använda den. Den tillhör tyvärr kategorin med mojänger som inte ser logiska ut för fem öre (och så att man fattar hur satan man ska ha den). Själv fick jag kolla på Youtube för att förstå. 

2. Hårband, eller tofsar som jag säger, som går sönder för att de inte tål lite tjockt hår. Fatta den lilla mikronanosekunden man känner av värdelöshet när tofsen bara POFF! flyger iväg till något hemligt ställe och håret släpps ut. Helst när man håller på med nåt kladdigt också. Det är typ vid såna här tillfällen jag undrar om det inte är bättre att göra en Britney och raka av håret. 

3. Tangentbord vars knappar är lätta att pilla bort (vilket är bra om man ska städa eller om man spillt kaffe över hela härligheten (been there, done that)). Problemet är att grejen som håller fast knappen i tangentbordet också går sönder någorlunda lätt. Så nu har jag ingen vänster shift-knapp som jag kan använda. Den hamnade för övrigt i en dammsugare sen 1,5 år tillbaka. 

2. Choklad. Jag ÄLSKAR choklad. Jag vill gärna äta upp allt och jag kan äta en 200 grams på en kväll om jag inte tänker mig för. Så VARFÖR måste det finnas chokladsmulor i förpackningen? De faller alltid på ens kläder, men man ser det inte förrän det är försent. Det vill säga, när chokladen har smält och du får slänga plagget i tvätten. Det är ingen idé att fortsätta gå runt i det, like dammit! 

1. Dessa ultrasäkra förpackningar som saker finns i. Man behöver en sax (en motorsåg) för att kunna klippa upp förpackningen med saxar i. Tänk om man inte har någon hemma sen tidigare? Stå där och skära med en stackars köttkniv som undrar varför han inte får göra det han blev skapad för. Eller förpackningar med glöd/energilampor. Som att jag vågar ta i med all min kraft för att få upp det utan att krossa dyrgripen? Skulle inte tro det. 

Här snackar vi om rätt förpackning och LÄTT att bryta upp utan att några olyckor sker. :)

Veckans spel: BioShock

Jag har äntligen fått chansen att testa BioShock. Det har blivit rätt så mycket läskigare spel för mig på sistone. Vilket kanske är lite komiskt, då jag kanske är mer den nervösa spelaren. Dvs jag är nästan rädd för mig min egna skugga (och har blivit skrämd - och fått en hjärtinfarkt - en eller två gånger när jag dragit fram mitt egna vapen - men det behöver vi inte diskutera mer..)

BioShock handlar då om att du är en snubbe, som ska åka med flyg någonstans och flyget krashar i havet. Så hamnar du på en ö mitt i havet, och hittar en hiss och åker neråt. Du hittar staden Rapture, som finns under havsytan. En stad, som är full av muterade skummisar och mekaniska drones, som försöker döda dig. Värst av alla fiender är små flickor, Little Sisters (Jag absolut hatar småbarn i film och spel - de är alltid läskigaste!) som går omkring med stora läskiga Big Daddys - och när man möter dom... Ja, då vill man helst springa iväg eller gråta efter mamma. 

Jag är absolut kär i BioShock. Spelet är oerhört underhållande, med bra story och sjukt fint gjort. Lite steampunkigt, lite läskigt, helt perfekt. Det är rätt så lätt att styra också, men eftersom jag är såpass nervös när jag spelar, så kan det hända att jag har lite svårt att sikta när jag ska skjuta folk och därmed slösar på skott ganska rejält. Bara jag lär mig kontrollera mina nerver, så kanske jag slipper få massa skäll av Han-som-tror-sig-vara-Hulken. Och när det händer, så får jag kanske... KANSKE vara med och spela co-op LAN.. utan att döda alla som är med och spela. 

BioShock är defintivt ett av de bättre spelen jag spelat på sistone. Rekommenderar spelet verkligen! Har du testat? Vad tyckte du i så fall? 

♥ Marianne

Translation: I absolutely love BioShock. Although when meeting the Little Sisters and Big Daddys I either run for my life or cry after mommy. 

Veckans film: The Dictator

Jag älskar Sacha Baron Cohen. Alltså absolut älskar honom. Ali G är en av mina absoluta favoriter, likasom Bruno (även om jag inte sett filmen) och Borat fungerar väl också så där ungefär. Så ja, vi kan väl säga att jag hade höga förväntningar på hans nya film The Dictator.


The Dictator handlar alltså om en diktator som försöker på alla möjliga sätt hindra demokrati att komma till hans land. Mer än så kan man väl inte säga om filmens handling. Inte så att det finns någon risk att spoila filmen, utan för det - nå inte händer så mycket mer. 

Då jag normalt gillat Sacha Baron Cohens humor, fattade jag det inte alls i denna film. Jag är osäker över det vem han gör narr över. Är det amerikaner igen? Eller någon annan? Dessutom är det ganska tråkigt med dessa oändliga skämt om kvinnor och kiss och bajs. Liksom snark. Jag skrattade fyra gånger under filmen (ja, jag räknade) - en gång rejält och tre gånger så där lite nervöst. 

Så vad kan man säga om filmen egentligen? Nja, inte så mycket. Denna var definitivt en av hans sämre filmer tyvärr, och jag nästan önskar att jag fick tillbaka de timmarna jag la ner på att se filmen. Men helt bottennapp är det ändå inte, för det finns, som vanligt en gnutta samhällskritik i hans filmer, och sådant är alltid välkommet. 

♥ Marianne

Translation: The Dictator - it's like same shit different name. When comparing to Sacha Baron Cohens other movies.