Veckans film: The Internship

Owen Wilson och Vince Vaughn har svårt att släppa varandra och kör ytterligare en film ihop, The Internship, med ungefär samma resultat som i de flesta filmer: Owen får tjejen han dreglat över i 70 minuter och Vince är den som får alla uppskattade kramar och tummen upp för alla hans visdomar under filmens gång.

Den här gången handlar det om Billy och Nick som tydligen enligt filmvärlden lever i det förgångna för att de säljer armbandsur. De får reda på att företaget de jobbar för ska läggas ner och där står de utan ekonomi och flickvänner som inte har tålamod nog och lämnar hemmet. Efter lite om och men, får de till slut praktikplats på Google!

I den riktiga världen vet vi alla att det förmodligen inte skulle ske, då dessa två lånar lokalbibliotekets dator och trycker ihop sina huvuden framför webcamen (för att de inte tror att båda syns annars) när de blir intervjuade av Google. De lyckas i alla fall norpa åt sig två praktikplatser och hamnar bland 20-åringar som kodar direkt ur huvudet och kan hacka sig in på både det ena och det andra. Handledaren har inte samma inställning som det Google irl vill få en att tro att deras personal har, då han gång på gång slänger en dräpande kommentar och trycker ner dessa "gamlingar".

Jag vill grymt gärna ha en sådaningadäringa cykel!

Filmen var dock stundtals rolig. Vissa scener fick ena ögonbrynet att höjas och ett frågetecken började målas upp inne i huvudet då det inte fanns någon logik med vad det skulle handla om. Mellan strippklubbar och ensidig slagsmål begått av en man i rullstol, kom i alla fall Billys och Nicks perspektiv om livet (och filmens mening antar jag) fram för dessa ytliga ungdomar som bara haft näsan i mobiltelefoner och datorer och allt slutar bra och heja Google och party-party.

/TinA


In english:
Once again Owen Wilson and Vince Vaughn has made a movie together. This time is about how Billy and Nick - two unemployed men who know nothing about Internet, computers (or fun at all) - get an internship at Google. 20 years old hackers can do everything that Google is looking for, but apparently that's not good enough without the wisdom of Billy and Nick. Between strip clubs and a man in a wheelchair who knocks down Billy, you can tell that they truly know what life's about. It's not about the Internet. Welcome to the 21st century, yeah. 



(Bilder från IMDb) 

Veckans film: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

En svensk film får nu ta plats här på Geeky. Det händer ju inte alltför ofta. ;)

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, är från början en bok skriven av Jonas Jonasson. Det blev en mycket populär bok, så det var kanske väntat att det skulle bli en film till slut!

Allan Karlsson (spelad av Robert Gustafsson) är en man som fyller 100 år. Han hamnade på ett ålderdomshem efter att ha bränt av ett par dynamiter på sin gård. Allan är fortfarande pigg i både kropp och knopp och är inte det minsta intresserad av att blåsa ut 100 tårtljus och fira sin dag med varken grannarna eller kommunalrådet, som kommer på besök. Nä, han kliver ut genom sitt fönster och börjar gå mot busstationen och ber om första bästa biljett han har råd med. Vart han ska, det vet han inte, men han bryr sig inte heller.

Filmen börjar rätt så brutalt, skulle min djurvänliga själ säga och tyvärr fortsätter det lite så (alltså för djurens del). Medan Allan Karlsson hamnar mitt i ingenstans hos en främling, med någon annans mycket värdefulla resväska, berättar han lite för oss om vad han har varit med om i sitt liv. Det slår mig att det här lätt kan jämföras med klassikern Forrest Gump. Nu råkar Allan vara lite mer klar i huvudet, men när han träffar Harry S. Truman och Josef Stalin behandlar han dem som vanliga människor och inser nog inte riktigt vilken makt de sitter på. Allan kan komma med kommentarer som skulle liknas som förolämpningar, men inte ens det får honom stanna upp, utan han går vidare med det han kan och har efter vissa konsekvenser...

Jag tyckte filmen var underhållande, på ett udda sätt. Det är inte så att de bränner av skämt efter skämt, men det är förmodligen situationerna de hamnar i som gör det roligt (och otroligt). Jag hade inte läst några recensioner om varken bok eller film innan jag kollade, då jag inte vill bli "spoilad" för. Nu läste jag på lite om vad andra ansåg om "Hundraåringen..." och insåg att det är fler som skulle säga att detta är Sveriges svar på Forrest Gump. Jag rekommenderar filmen, helt klart!

/TinA


In English
The 100-year-old man who climbed out the window and disappeared is a swedish movie. Allan Karlsson (Robert Gustafsson, a famous stand-up) is a man who doesn't want to celebrate his birthday at the retirement home. So what is he gonna do? He open his window in his room - and climb out. While Allan is on adventure with strangers and a big suitcase that doesn't belongs to him, he tell us his story of his life. You can actually compare this movie to Forrest Gump, because Allan has met people as Harry S. Truman and Josef Stalin, but he doesn't understand (or don't care) who they really are. 
This movie was entertaining, though a little odd. It's not like they tell jokes all the time á la sitcoms, but all the situations make it funny and incredible. I really liked this one!

Veckans film: Delivery Man

Vince Vaughn, han som nästan jämt spelar de långe och smått korkade, klumpige och otursföljde karaktärerna, gör det igen.

Delivery Man handlar det om David Wozniak som jobbar med att köra ut och in kött till sin familjs slakteri. Han har ont om pengar, är lite av det svarta fåret och är väldigt opålitlig, både som bror, son, arbetskamrat och pojkvän.

En dag får han reda på att han är far till väldigt många barn. Vi snackar inte om fyra, fem eller tolv barn, utan om 533 barn! För 20 år sedan hade David "levt" på att göra lite intimt kroppsarbete på en fertilitetsklinik och ägarna hade av någon anledning överanvänt just hans små undersåtar till lite väl många desperata par. Nu vill 142 av dessa barnen få reda på vem deras biologiska far är och har gått till domstol. Davids vän som är en advokat och fyrabarnspappa försöker styrka i rätten att David faktiskt skrivit på 533 sekretesspapper om att alltid vara anonym, samtidigt som han försöker få David att hålla sig långt borta från allt som har med barn att göra. Det blir dock lite svårt för David, när han dag för dag tar reda på vilka som är hans och vill hjälpa dem med allt som står i hans makt...

Filmen var överraskande bra. Det var väldigt mycket på gränsen där att det faktiskt KAN hända i verkligheten, hur otroligt det än låter. Vissa saker var lite så där "hur visste han det?", "hur tänkte ungarna där?" och så vidare, men man har väl alltid det i bakhuvudet att det är film och därför låter man dessa 'vissa saker' släppas och man går vidare med sitt liv. Som sagt, överraskande bra så jag rekommenderar den en slapparkväll med popcorn och filt!

/Tina

The Hobbit: The desolation of Smaug

Då har jag äntligen fått ta mig till Filmstaden här i Örebro och kolla på andra Hobbit-filmen. Som ni nog tycker också, var jag väldigt sent ute så det var ju inte helt förvånande att det bara var jag och sex andra dudes som tittade på filmen. Samt att vi satt i en av de minsta salongerna...

The Hobbit: The desolation of Smaug var jättebra! Någonstans tyckte jag - forgive me father for I have sin - att första filmen är bättre. --- Någon som gapar av förvåning? Funderar på att att göra en voodoo-docka av mig? Rent utav kanske till och med håller med mig?

Spännande var den ju, det går ju inte att neka till ens. Rolig stundtals, absolut! Jag älskar att man har med dessa underbara naturbilder, även att det finns spindlar större än en själv, wargs som mer än gärna sätter tänderna i en saftiga kött, Duracellsnabba kaniner som Radagast the Brown tar sig från A till B med, alvernas vackra hem med vattenfall, solsken och alla dess myskänslor. Man verkligen känner att man vill bo och leva i deras värld också. Flera gånger tänkte jag tillbaka till ett barnspel till PC som min familj hade när jag var några år yngre: The Hobbit. Då är man med från första början då man ska springa i The Shire och ba "I'm going on an adventure!" och sen slåss mot både orchs och trolls.
Min favoritigaste favoritscen i filmen är när Smaug säger **WARNING: SPOILERS!!!! att Bilbo inte bara är en tjuv utan även en "liar!" Jag skrattade så att tårarna rann. Han lät som en typisk femtonårig blondin med sin mörka stämma, som bara "uh, slut!" á la Mean Girls. Mer sånt till folket, tack! :') Min andra favoritscen är när Beorn jagar dvärgarna, Bilbo och Gandalf och de skriker att de måste springa fortare. Så ser man den tjocka lilla knubbisen Bombur springa förbi alla, haha! I can relate... WARNING: SPOILERS!**

Något som gnagde i mitt huvud fram tills jag kunde knappa in på imdb på mobiltelefonen, var ju vem som spelade Tauriel (rödtotten på bilden). Jag gick igenom mitt mentala galleri av kvinnliga skådespelare och kom "bara" fram till Kate Beckinsale och Rachel McAdams, men eftersom gnagandet inte slutade så visste jag ju att det inte var rätt person jag tänkte på. Det visar sig alltså vara Evangeline Lilly från tv-serien Lost! Frustrationen, alltså. Jag råkar förresten tillhöra den skaran som inte läst boken The Hobbit - forgive me again - men jag har förstått att karaktären Tauriel inte finns med i den i alla fall. Hörde även rykten om att man ville ha med Aragorn, men att Viggo Mortensen tackat nej för att Aragorn faktiskt inte är med i The hobbit. Good guy Viggo!

Orlando Bloom har ju återvänt som den fagre alven Legolas. Det finns bara ett fel: what's up with his eyes? Var de extra ljusa, otroligt små, har han lite... pluffigare kinder? Jag hade fler frågor än svar på det, jag kunde inte alls sätta fingret på vad det var. Han är i vilket fall inte lika handsome som i Lord of the Rings-filmerna, den saken är fett klar. Det kan jag ärligt känna, jag dreglade i flera år. Nu behövde jag inte ens haklapp...

En tanke: Nånting som min lillebror sa, att Hobbit-filmerna verkar ha lite mer humor än Lotr-filmerna hade. Det är nog lite sant, att det sistnämnda är mer allvar och skrattar du så dör du, även att Legolas och käre Gimli var sköna mot varandra. Filmer som är så långa behöver slänga in lite humor då och då och jag tycker att Peter Jackson har lyckats fantastiskt bra med det den här gången.

Vad tyckte du om filmen? 

/TinA



OBS! Alla bilder från imdb.com

Veckans film: The Hunger Games: Catching fire

Andra delen av The Hunger Games visas nu på bio och jag har äntligen sett den. Jag trodde i två dagar att jag skulle få sitta ifred på "min" rad, men väl på plats fick jag knö mig förbi ett gäng bittra främlingar för att jag var "den som bokat mitten och inte ens behagade mig att komma dit i tid"...

Det handlar som bekant om Katniss Everdeen, som överlevde hungerspelen, som hade pågått i 74 år. Har man blivit vald och överlevt, dvs vunnit, hungerspelen så behöver man aldrig vara med mer - trodde Kat. När hungerspelen ska köras för 75:e året i rad, så ändrar huvudstaden och presidenten på reglerna och Kat och Peeta får mötas igen. Detta på grund av att deras seger har orsakat uppror i några av de andra distrikten.

Jag såg den första filmen igen så sent som i höstas, så jag kan tycka att övergången mellan dessa filmerna var bra. Catching fire var dessutom riktigt bra! Jag var spänd i princip under hela filmen. Man kan tro att det är en förutsägbar typisk "tvåa", men jag vågar nog peta hål med en nål i den ballongen. Jag och många andra skrattade ett flertal gånger, då det är en hel del sarkasm. Slutet var kanske inte det bästa, men inte heller det förväntade...

/TinA

Veckans film: This is the end

Har du sett The cabin in the woods? Ja? Då tyckte du ungefär som jag, att det var en av de knasigaste filmer du har sett? Mm. Kolla på den här, så tror jag att du - liksom jag - låter This is the end hamna på förstaplats!

Det handlar om Seth Rogen som spelar sig själv, så gör även flera andra som Michael Cera och James Franco. Den sistnämnda ska ha fest och massa kändisar är där (bl.a Rihanna, Jonah Hill, Channing Tatum, Emma Watson) när undergången närmar sig..!

Den här filmen är en av de mest påhittade filmer jag någonsin har sett; för här händer verkligen ALLT som man MINST anar. Det går inte att förutspå (snabbt uträknat) 80% av filmen, inte ens slutet kommer du kunna gissa rätt på!

/TinA

Halloweenfilmer (sista veckan)

Så nu är jag inne på sista veckan. Halloween är nu på torsdag, så hoppas ni hittar någon att titta på. Ni kanske undrat varför jag inte tittat på Poltergeist, Jurtjyrkogården, Paranormal activity med flera. Det beror på att jag har sett de flesta under dagtid och såna där klassiker eller filmer som jag VET att jag gillar (pga att jag blivit rädd) vill jag inte förstöra med solsken och annat fjanteri. Det är dessutom två dagar kvar av oktober, så det finns ju fortfarande tid att kolla dem. ;)



23/10
Shrooms
Ett gäng amerikaner drar till Irland för att hälsa på en dude de har lärt känna där. De åker till skogen för att leta upp "magic mushrooms" som de sen kan götta sin hjärna med och slår upp tält och hela fadderullan. Aaaaaand then you're fucked!

24/10
The village
Sett denna filmen ett par gånger tidigare. Jag minns att jag tyckte att jag var trög som inte fattade den (nej, inte ens på slutet) men andra gången, ja då såg jag alla tecknen och kopplade hela grejen. En film med Joaquin Phoenix och Bryce Dallas Howard som lever i 1800-talssamhälle. De får inte gå i skogen som omringar dem och absolut inte äga någonting i rött då det lockar dem som finns i skogen...


25/10
Jöbbadin och kalasadin, så hann inte.


26/10
Let me in

Jag tycker nog att den svenska versionen faktiskt är bättre (Låt den rätta komma in). Den här filmen handlar om en utstött ung kille som träffar ett underligt barn i typ samma ålder. Det är vinter och kallt, men barnet är barfota och säger "vi kan inte vara vänner". Samtidigt har man funnit kroppar med hål i halsen och utsuget blod i samma stad. Psycho!


27/10
Silent hill

Panikfilm nummer 1, typ. Tyvärr inte i hela filmen och till slut känner jag att den får gärna avslutas fortare. Handlar om ett flickebarn som går i sömnen och pratar om ett samhälle som heter Silent hill och det är inget hon själv minns i vaket tillstånd. Mamman tar henne till detta ställe trots att folk avråder henne från det och sen handlar resten av filmen i princip bara om morsan som blir tuff och stark och bara torkar bort blodet som att det inte är någonting...

Strangers
Inte en aning om vad detta skulle föreställa. Liv Tyler i en film där man säger att det ska vara baserad på verkliga händelser. Liv spelar en tjej som med sin pojkvän är i ett hus mitt ute i ingenstans (chockerande...). Vad som än händer i resten av filmen, är det tydligen okej "because you were home", enligt en av förövarna. Hm.


28/10
Jobb i 100 år.


29/10
Dark shadows

De nämner halloween kanske en gång, men vampyr, varulv och häxa i en och samma film: klart man måste kolla. Det här är ingen seriös film och tänker man så redan från början så kommer man uppskatta Dark shadows lite mer. Johnny Depp och Helena Bonham-Carter i en Tim Burton-film - ovanligt!

Halloweenfilmer vecka 3

16/10
The skeleton key
Kate Hudson spelar en 25-årig personlig assistent till en äldre förlamad och stum man i ett gammalt hus. Frun till mannen beter sig lite skumt, medan mannen försöker berätta vad som är fel. Inga speglar är tillåtna alls i huset, Rum uppe på vinden är låsta. Hoodoo-böcker. Twistad avslutning.


17/10
Hocus Pocus

Den här filmen är ju om någon en klassiker! Humor, sarkasm, rediga halloween-prylar, häxor, kvastar (dem ser man inte mycket av längre!) och typ enda filmen där Sarah Jessica Parker ser någorlunda bra ut!


18/10
Carrie
En skräckklassiker från 1976. En high school-tjej med en extremt kristen mamma (till den nivån att jag blir riktigt irriterad på henne) och mobbare till klasskamrater på både psykiskt och fysiskt plan. Men Carrie, hon ger igen på ett blodigt och annorlunda sätt!


19/10
The people under the stairs
Störda föräldrar som håller sin dotter inlåst, men en unge bryter sig in och stöter på en mystisk person som bor i väggarna i huset och håller flickan sällskap...

20/10
Nada!

21/10
Trick 'r treat

Kanske inte världens läskigaste film, men den har varit en tradition för mig i flera år nu. En liten skum figur som dyker upp på olika ställen och folk går en ond bråd död till mötes.

Halloweenfilmer vecka 2

Liiiite sent ute med inlägget, men här kommer den och snart en till om halloweenfilmer för vecka 3! :)

9/10
Lizzie

Lizzie Borden got an axe
and gave her mother forty whacks
When she saw what she had done
She gave her father forty-one

Jag kanske borde ha lyssnat mer på iMDB än på all (hänt på riktigt!) fakta innan jag kollade filmen. Den var så dålig att jag faktiskt inte ens såg klart. What the hell?



10/10
The Dark
Första filmen nånsin där Sean Bean inte dör! Heheheh. Med sitt engelska/walesiska uttal sprang han och frugan runt och letade efter sin dotter som befarats ha drunknat. De får under tiden kontakt med en annan flicka i trasiga kläder och otvättat hår och börjar snart inse sambandet...



11/10
Session 9

En film om ett gäng som ska sanera ett övergivet mentalsjukhus, som tog typ trekvart på sig innan någonting hände. Efter det följer ytterligare mer konstig, non-connection, hundra års tjöt. Samtidigt som man får höra några meningar från olika rullar av psykpatienterna och terapeuten. Två dudes från CSI och CSI Miami är med.



12/10
Cry Wolf
Ett gäng ungdomar som kör en lek där man ska ljuga och hitta på berättelser. De kommer in på hur var och en i det här gänget skulle dö, utefter deras personligheter och egenskaper and theeeen... the reality visits.


13/10
Halloween (1978)

Första filmen om den ökände Michel Myers. Mannen som kan gå snabbare än du springer, mannen som kan ramla flera meter ner, utan att bryta ett ben. Mannen som kan få en nål i nacken, utan att må så dåligt.


14/10
Inget.


15/10
The messengers
Den första filmen jag såg med Kristen Stewart :3 Hon har alla sina legendariska ansiktsuttryck i denna filmen också, men jag gillar henne ändå. En småtypisk film där bakgrundsljuden och missförstådd tonåring sköter det mesta i skräck-kategorin. Jodelle Ferland (Silent hill) är också med och spelar faktiskt en pojke i denna filmen.

Halloween-filmer vecka 1

Jag hade en tanke om att försöka titta på minst en halloween/skräckfilm hela oktober. Jag failade redan första dagen, men jag ger det ett försök ändå! En gång i veckan tänker jag lägga ut vilka filmer jag har sett.

Onsdag 2/10

  The Craft 

En tjej börjar på en ny skola och får kontakt med tre andra tjejer som resten av eleverna kallar för häxor. Inte för att hon själv är bekant med häxeri-häxera... Sen är tonårstjejer sällan ense med varandra huuur länge som helst och kan man då behärska övernaturliga grejer vet man inte vad som kan ske...

Crowsnest
Förutsägbar film *yawn* om ett gäng ungdomar som ska åka ut i skogen och nån gubbe på en hundra år gammal mack förvarnar dem och säger att de bör vända. Men vilken amerikansk ungdom har sett tidigare skräckfilmer och lyssnar på sånt där?



Torsdag 3/10
Glömde bort, booh :(



Fredag 4/10
Hälften av The Crazies
En hel stad som går crazy bananas och helt plötsligt stormar militären in och splittrar familjer baserat på deras kroppstemperaturer. Man får ingen förklaring till vad som pågår och de som fortfarande är klara i huvudet får ju såklart panik och saker händer. Rörig och förvirrande film. Konstig förklaring till allt, som kom på slutet.

Paranormal Asylum - The revenge of Typhoid Mary
Den var småläskig här och där, men det var mest effekterna som gjorde det. Ganska förvirrande film annars. Det märks tydligt att det är inne med den här typ av skräckfilmer att man ska filma själv. Här hoppade de dock mellan eget filmande och att ett riktigt kamera-team filmade skådespelarna.

The Amityville Haunting

Handlar om en familj som flyttar in år 2008 i det ökända Amityville-huset. Sonen i familjen har en egen filmkamera och filmar så mycket han kan. Han märker ju av saker som han gärna delar med sig av. Familjen har även övervakningsfilmer som vi tittare får "se igenom".



Lördag 5/10
Resten av The Crazies



Söndag 6/10
Piranha
Ja, pirayor. Gärna ska de vara starka, övernaturliga och "bortglömda" pirayor.

Madhouse

Den här filmen var lite Shutter Island-twistad. Jag kollade inte så noga, men känns inte som att kopplingen fanns där på slutet, eller ja en förklaring, eller så missade jag den helt när jag höll på med det andra hehe.

Måndag 7/10
Fertile Ground

En brud och hennes man, lyckliga och kära, flyttar till mannens gamla släkthus. De försöker börja om på nytt efter ett missfall, men väl där blir hon på smällen på nytt och då börjar saker och ting bli helt fucked up.


Tisdag 8/10
The Breed
Wes Craven som gjort filmen, så självklart fanns en blond bimbo som dog i princip så fort hon satte foten på den mystiska ön det handlar om. Senare åker ett helt gäng dit och en svart kille som gärna umgås med vita människor blir förstås första offret. En annan skådespelare visade sig vara den kristna meth-bruden i Orange is the new black; hon ser bra mycket fräschare ut här haha.



Som jag har tänkt på: som jag sa tidigare att det märks att det blivit inne att man ska filma själv i en skräckfilm. Visst förhöjer det skräckkänslan då det är nåt som kan "hända en själv", men det blir jobbigt och rörigt med allt skakade och är man dålig på att höra skillnaden på rösterna så vet man inte vem som talar o blandar ihop.

Veckans film: The Conjuring

Se. Den. Allt jag säger. Se den.

Veckans film: The apparition

Ännu en skräckfilm har hamnat i min famn och denna gång tack vare Netflix. Jag har fortfarande inte provat denna tjänst, men har fått lite mer erfarenhet inom den avdelningen och hittills gillar jag det jag har sett! 

Nåväl, skräckfilm. Paranormala aktiviteter. The apparition. 

Ashley Greene (Twilight, LOL, Pan Am) är en lyckligt ovetande tjej med en fantastisk pojkvän, Ben, Sebastian Stan (Gossip Girl, Black Swan) och bor tillfälligt ute i ett öken-samhälle i sina föräldrars skitstora hus. Det hon, Kelly, inte känner till är hennes pojkväns före detta hobby och att livet på andra sidan kan ta sig till denna sidan om de får chansen. Det börjar med att mystiska "oskyldiga" saker händer såsom öppna dörrar trots det påkostade fetaste larmet. Konstiga märken i golvet. Galgar i klädkammaren som är böjda åt fel håll. För varje grej som sker, ju mer svett rinner det från Bens panna... Till slut finner Kelly en låda där pojkvännen har förvarat grejer som kanske inte varje hushåll direkt har. Det slutar med en förklaring av Ben som heter duga.

Tom Felton som spelar Draco Malfoy i Harry Potter-filmerna är med i den här filmen. Han har dock en liten roll och första gången han dök upp fattade jag inte ens att det var han, med mörkare hårfärg och glasögon...

På imdb har filmen fått endast 4,0 poäng vilket jag finner mer konstigt än lila mjölkpaket. Den var läskig, jag tyckte att de betedde sig som vanliga vettiga människor hade gjort (med andra ord: sprang inte in nånstans ensam, ramlade inte där de inte borde ha ramlat, låtsades som att de aldrig sett skräckfilmer och helt enkelt inte var dumma i huvudet). 

Veckans film: Identity Thief

Jag har sett en komedifilm som inte fått så mycket reklam för sig (eller så har jag helt enkelt levt under en sten), med tanke på vilka skådespelare som är med i den. 

Jason Bateman (Arrested Development, Horrible bosses) och Melissa McCarthy (Mike&Molly, Bridemaids) spelar mot varandra med samma namn. Problemet är att Jason faktiskt heter Sandy Patterson, till skillnad från Melissa, som har stulit hans namn och använt det i pengasyfte. 

Sandy är på väg att förlora allt, då han jobbar med andras pengar och man har utfärdat en arresteringsorder på Sandy Patterson. Ingen skulle ju lita på någon med bedrägerier i sitt förflutna, eller hur? Nä, så känner även hans chef. Han får dock rätt hos Denver-polisen, som har bett om en bild på den Sandy som Florida vill plocka in - en kvinna. Han får gå fri, men om han vill påskynda processen lite och bli rentvådd så får han hämta henne själv och ge till polisen. Det är ju liiiite lättare sagt än gjort. 

Här ser man skillnaden i filmfärgen på hur han lever ett typiskt grå "svensson"-liv, 

medan hon har ett glatt och härligt.

Falska Sandy, som varit smart nog att välja en person med unisex-namn glider runt i Florida och frossar i onödiga prylar, frisyrer och säljer fejk-ID till andra. Bara på första mötet med äkta Sandy, försöker hon snuva honom på pengar... 

Jag tyckte filmen kändes smått lång, men jag skrattade en hel del. Det var ett par karaktärer dock som jag inte fattade vilka de var. Hängde nog inte med så bra i början (lite trött...). Den förtjänar nog lite högre poäng än den har fått hittills på iMDB.

Veckans film: Evil dead (2013)

Evil dead, alltså.

Första gången jag såg filmerna var på VHS hemma hos min kära kusin som delar min skräckfilmsfanatiska nerv. Andra gången jag såg första filmen var hemma hos pappa, som bodde ute i skogen nära ett f.d. mentalsjukhus (jo, det är sant). Dock var det bara så skrattretande. Där och då såg jag hur de hade klippt och klistrat in en bild (antar jag) på månen med mörkblå bakgrund på svart bakgrund. Så jo, kanterna från bilden syntes ju tydligt mot det svarta. Det är tyvärr det jag minns allra bäst, annars är det luckan i golvet och besatta människor. 

Samma saker fanns ju då i den här "rullen". Däremot var jag mer sån där "hon har jag sett nånstans! Fan, vem är hon? Åhhh...." och där plockar jag upp mobilen, går in på IMDb-appen och knappar in...

Jo, tjejen Mia är ju rödtotten från serien Suburgatory, Jane Levy. Sen var det en kille där som var äckligt lik en i vårt umgänge. Det var s-k-r-ämmande likt. Det lustiga var väl att jag såg filmen med just den här killen, så jag sade "du kommer ju dö först, det fattar ju alla" (det gjorde varken han eller look-aliken i filmen). Förutom Jane Levy, så kan jag inte påstå att jag kände igen någon direkt, vilket för mig är bra för då kan man aldrig vara säker på vem som ska överleva. Sånt är ju tyvärr oftast förutsägbart, när en kändis med ett par miljoner på kontot är med och ränner runt...

Mia är den där tjejen som hamnat i drogträsket och nu släpas ut till vildmarken med nära och kära för att bli avvänjd. En av de nära hittar en bok som han inser att han kanske inte borde läsa, meeeen... Vem kan egentligen låta bli? I vanlig ordning är det såklart Mia som är först ut med att märka de mystiska sakerna och blir naturligtvis inte trodd av de andra. "Det är bara inbillning". Jo, tack tjena, ja. Det här lär hon inte glömma i första taget...

Filmen var bra, har hört folk säga att den är bättre andra gången till och med. Nu vet jag inte om jag kommer att göra det, för det var för mycket blod och hängande lemmar för min del. Skräck i all ära, men då ska det vara mer åt Poltergeist/Paranormal activity/The woman in black-hållet. Blod som sprutar, ben som sticker ut ur huden och sån äcklig skit får mig att titta bort, vilket gör att jag inte ser så himla mycket av filmen heller. Med andra ord: jag borde kanske inte ha sett den överhuvudtaget, haha. 

Veckans film: The Lone Ranger

The Lone Ranger, en film de flesta vänta på, framförallt på grund av att Johnny Depp är med i den. 

Depp spelar en indian som har en död kråka på som huvudbonad. Han är i början av filmen rätt fåordig av sig, men jag märkte nog minsann att han talade hela meningar sedan. De har även lekt lite med hans näsa: det är inte hans vanliga i alla fall! 

Nu kan man ju tro att det är Depp som är "the lone ranger" - men där har ni fel! Det är Armie Hammer, den 27-åriga skådespelaren spelar från första början en jurist, men som får tuffa till sig och smutsa ner fina kavajen för att kunna överleva den hårda vilda västern. 

Helen Bonham-Carter var "självklart" också med. Hon syns inte så mycket, men den lilla stunden man har ägnat åt hennes roll är tillräckligt för att man ska minnas varför man gillar henne så mycket. 

En av de bad guys är ingen mindre än William Fichtner, som har varit med i Prison Break. Han är inte sig lik för fem öre, men förmodligen så han hade sett ut om han levde på 1800-talet. 

Vi har nog för höga förväntningar på Johnny Depp, att han ska välja de filmer som är superduperroliga i två timmar var för sig. Jag tyckte filmen var rolig och det kändes inte som att det hade gått två timmar när jag väl försökte kika på armbandsuret i mörkret. Då hade jag ändå suttit där och frusit under en fleecefilt och behövt gå på toa i x antal minuter, så det är ju bra! 

Jag gillar filmer som är långa, men som inte känns som det. Lite mer valuta för stålarna, ni vet. Dock var det ju inte liiiika kul som Pirates of the Caribbean - The curse of The black Pearl eller Dark shadows (jag verkar dock tillhöra en av de få som tycker att den sistnämna var det minsta rolig). Men som sagt: väl värt pengarna! :)

Veckans film: Warm bodies

Första gången jag fick höra om den här filmen Warm bodies (zombie träffar flicka, zombie blir kär i flicka, zombie vill bli tillsammans med flicka-historien), var jag nära på att sätta kaffet i halsen. Hur, vem och varför hade man kommit upp med den här idén? Alla vet ju att zombies är braindead, opålitliga och framförallt äckliga typer. Hur fan skulle killen ha en chans!?

Jag har nu sett filmen. Och okeeeeej, då.. så dålig var den kanske inte. Fortfarande omöjlig, men den vaaar ju faktiskt rolig. Killen som spelar den kärleksfulle zombien är Nicholas Hoult och kallas för R i filmen (typ det enda han kan säga ju...) och ni känner igen honom från serien Skins och filmen About a boy med Hugh Grant. Tjejen som då råkar vara zombie-flickvänsmaterial är Teresa Palmer (med i filmerna I am number Four och Bedtime stories) och spelar Julie som springer in i byggnader med feta vapen med sina vänner på order av sin pappa Militär. 

Mindre zombie-och krigsbenägna typer.

Tjejen till vänster heter Analeigh Tipton och deltog i Top model 2008.

Vad var det som gjorde att jag trots allt gillade filmen? Främst var det ju humorn. Hade jag vetat tidigare att zombies kan vara roliga, hade jag haft en annan inställning från början haha. När R sätter sig bredvid sin kompis M och de har ett väldigt innehållsfattigt samtal med varandra. När man får höra R;s tankar under hela filmen (han är uppenbarligen inte helt hjärndöd). Alla dessa jämförelser med "film-zombies" och evolutionen. Jag tror också att allt "verkade vettigt" (inte helt, men ni fattar nog hur jag menar) när man fick vara med om hur R tänkte och kände, att se hela händelseförloppet från det att vara en kall förruttnad varelse till att faktiskt börja känna hjärtslagen igen. 

1. Mmm, jämföra kan man ju alltid göra.

2. R och bästa vännen M.

Så känner du för en hjärndöd kväll framför TV:n så kan jag rekommendera den här filmen. Som sagt, överraskande bra. Den har fått 7,0 på IMDB. :)

Geek week: The hobbit, Dexter, True blood

Geeky gillar:
♥ Systembolaget säljer nu Iron Maidens egna öl "Trooper", efter tjafs och en etikettändring ♥ En vecka kvar till säsong 6 av True blood!! ♥ Ännu bättre: tre veckor kvar till Dexter! :D ♥ Veckan som kommer, får vi äntligen se trailern av The hobbit: The desolation of Smaug! ♥ 

♥ Än så länge får vi nöja oss med nya postern till The hobbit! ♥

Är ni ändå sugna på att se lite blandade bilder och nån spoiler här och där, 
så finns detta klipp att se på youtube:

Andra saker:
- Det är sista säsongen ever av Dexter *gråter blod* 
- Peace & Love-festivalen blir inställd i år på grund av konkurs. 9000 sålda biljetter räcker inte för att hålla festivalen igång. Booh! :( 

Veckans film: Kon-Tiki

På kort tid har jag sett antal animerade filmer och nu två filmer som handlar om att vara ute till havs.

Kon-Tiki handlar om ett gäng norrmän och en svennebanan som 1947 vill bevisa att en ö hittades på ett annat sätt än man tidigare har trott. Att peruerna hade för 1500 år sedan, seglat på en flotte från Peru till Polynesien. Med hjälp av endast stjärnor och havet som leder flotten till rätt ställe. De blonda grabbarnas plan att visa världen att de har fel, är att genomgå exakt likadan resa. Yep... Självklart tror ju ingen på det där och att nordmän är stolliga i huvudet är ett faktum.

Jag tyckte att filmen var bra. Man tänkte en hel del på Life of Pi, om man nu har sett den filmen. Mycket att jämföra med. Flera gånger hördes det "och där kommer tigern!". Det kom aldrig någon, för att spoila lite för er. Det tog dessutom hela filmen för mig att fatta att filmen var baserad på en verklig händelse...  

Veckans film: Mary and Max

Jag är som ni nog har märkt, inne i en animerad film-period. Den här gången har jag nog sett den mest deprimerade filmer ever: Mary and Max.

Mary är en åttaårig flicka i Australien som är mobbad och har en minst sagt frånvarande familj. Max är en 44-åring i USA som är en enstöring och blir senare diagnotiserad med depression och Aspbergers syndrom.

Mary väljer ett random namn i den amerikanska telefonkatalogen och skriver ett brev till denne personen. Det kom att bli en väldigt viktig vänskap för både Mary och Max som håller i två decennier.

Filmen är som sagt animerad, svartvitt i Max synvinkel, lite mer sephia-färgat för Mary. Väldigt gripande, otroligt bra på sitt sätt. Ibland ville man bara ta både Max och Mary, när de berättar om sina liv för varandra, stoppa ner dem i sängen och sjunga vaggvisor och aldrig mer låta dem få uppleva den hemska världen. Vunnit fem priser och blivit nominerad i fem andra.