Veckans film: The Hobbit: An unexpected journey

I lördags var jag på bio med ett gäng vänner och kollade på The Hobbit. Förväntningarna var höga trots att jag inte har sett trailern eller läst några recensioner (jag gör typ aldrig det). Jag hade en perfekt plats och hade både julmust och choklad att njuta av under filmens gång på två timmar och trekvart. Vi valde att inte kolla filmen i 3D, då vi inte är helt tillfredsställda med det här i Örebro. 

Ett gäng dvärgar. Mina vänner hade roligt åt att jag påminde om rödtotten Bombur på grund av flätan (när jag har mössa på mig, flätar jag håret åt ena sidan) 

Jag tyckte verkligen om filmen. Jag vet inte hur mycket jag ska säga utan att ge er för höga förväntningar, för ni kanske är som jag. I samma anda som LoTR, så är det en hel del dialoger i filmen vilket kunde vara småsegt, men det överlever man ju, herregud. Den var rolig, dock kändes det som att jag var den enda som fnissade allra mest (men enligt den andra geekyn brukar jag vara den som gör det också) så det gör ingenting. :) Det enda som stör mig just nu är att jag får vänta ett helt år för att se den ANDRA fortsättningen, då de som bekant, har delat upp boken i tre filmer. 

Martin Freeman kändes verkligen som en ung Bilbo Bagger, han var perfekt till rollen om ni frågar mig. Lika filurig och lurig, små-anti mot den stora världen, men nyfikenheten tar överhanden. Hade hobbitar funnits irl, så hade jag lätt gissat på att han skulle vara en. 

/TinA