Veckans Film: Sinister

Jag vet inte om det är bara jag, men jag tycker att de flesta nya skräckfilmer nuförtiden inte har varit så där jätteläskiga. Kanske beror det på att vi har sett det mesta och nu försöker filmskaparna bara få oss att bli så äcklade som möjligt (typ Human Centipede, SAW, Hostel osv) eller så är skräckisarna såna där "naaw-skulle-det-där-vara-läskigt-eller-gäsp"-filmer. 

Så jag förväntade mig att Sinister skulle vara lika dålig. TinA såg den först, men det enda jag fick ut ur henne om den var bra eller dålig var en "Njaa, under filmen var vi lite så där whaa, och i slutet var vi så där wtf??" (Verkligen inte hjälpsam kommentar, basåduvet TinA. ) Och när min barndomsvän skulle komma och hälsa på mig här i Örebro la hon in en request att vi skulle kolla på just Sinister (det är nästan det enda vi kollar på, skräckfilmer - så har det varit sen 90-talet (ja, vi var lite annorlunda barn kan man väl säga)). Men okej då. 

Jag kan säga att filmen var fängslande direkt. Under det första minuten får man se en familj bli hängda i ett träd. Med riktigt ångestframkallande musik. Jenny, som vännen då heter, och jag gav varandra nervösa blickar. Vad fan är detta för film egentligen? Filmen handlar om en författare som skriver böcker om riktiga brott. Han och hans familj flyttar till ett hus, var en familj blev hängda i ett träd. Han vill nämligen lösa fallet, för den yngsta barnet i familjen försvann efter mordet. Så hittar han en låda med "hemfilmer" på vinden och börjar kolla igenom dom, bara för att se att det är någon som har spelat in mordet på hängda familjen. Och dessutom filmat in ett gäng andra mord på familjer också. Han vill lösa fallet. Men seeeen så...  

Mer än så vet jag inte om det är värt att berätta utan att spoila. Jag vill ännu tillägga, att jag lämnat bort trailern från inlägget, för jag tycker den avslöjer för mycket. Jag hade inte sett den innan jag såg filmen, och det tycker jag gav mer överraskningar. Och undvik att googla för mycket om filmen. Se den bara. 

Jag måste säga det, att filmen var snyggt inspelat, man har noggrant tänkt ut detaljer och musiken skapar en ångestfull stämning. Man kanske kunde förutsäga när det händer läskiga saker, men det stoppade inte mig från att skrika till (observera att detta är något jag gör ytterst sällan!) eller få Jenny att säga "fan jag skiter snart på mig..."

Med andra ord, en av de bättre skräckfilmerna som kommit ut på några år. Jag säger inte att filmen var sjukt bra, men helt klart sevärd! 

♥ Marianne

Translation: Sinister has to be one of the better horror movies lately. I mean I screamed like a litte girl - true story, I've got witnesses.