Filmen i sig är en spökhistoria om en jurist, vars hustru dog när sonen föddes x antal år sedan. Han ska åka ut, to the middle of nowhere, för att kolla på någon dokumentation av en hus, vars ägare nyligen dött. När han kommer till denna by som ligger precis någonstans ute på landet, märker han att det inte finns någon reservation på hostellet (eller whatever) han ska bo på. Ingen vill ha honom där och någon rådgiver honom att åkta tillbaka till London. Men nä, det gör han ju inte. Han åker ut till detta hus och så märker han att den är hemsökt av ett inte så himla trevligt spöke - en kvinna klädd i svart. Ooooch ja. Sedan börjar folk dö och ladidaa. Ni vet.
Filmen var inte helt usel i alla fall. Dvs jag ville inte såga av mina armar och ben och hänga mig i garderoben för jag slösat bort tid genom att kolla på filmen. Den var helt okej. Snyggt gjort. Dyster. Deprimerande. Inte så himla spännande (fast jag antar jag blev skrämd ett par gånger pga hjärndöd och baksmälla - förlåt grannar att jag råkade skrika lite.) Men. (Det finns alltid en men när det gäller mig eller hur?) Radcliffe, alltså han var inte så där jätteövertygande att spela en pappa. Liksom kom igen. Inte alls övertygande faktiskt. Hur gammal är han egentligen? 12? Han i alla falla ser sjukt ung ut. Och man ba: Teenage parenting is NOT okay! Och ja - jag faktiskt trodde han skulle komma med någon "Avada Kedavra" eller something something då och då. Hmph.
Men den gick att se annars. Eller vad säger ni som sett den?
♥ Marianne
Translation: I tried to like the movie. But come on, Harry Potter as a dad? I mean, how old is he? 12? Didn't we come to the conclusion that it's not okay to advertise teenage parenting being okay? Huh?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
We ♥ comments